Även outsourcing och molntjänster kan gå snett  2012-01-12


I november 2011 drabbades Tieto Enator av datafel som förmodligen fick konsekvenser för dem själva och för ett flertal av deras kunder, bl.a. Apoteket, SBAB och Bilprovningen.

Vad var det som hände och hur kunde det hända?

Det första som kanske slår en är att det förmodligen förhåller sig så att deras kunder uppenbarligen inte har varit riktigt medvetna om vad de har köpt för "paket" med tjänster och program.

Stora serverhallar med massor av datorer som residerar mängder av virtuella servrar och till detta även separata disksystem och inbyggd redundans imponerar men utgör samtidigt oerhört komplexa system och därmed sårbara system.

Vad som egentligen hände hos Tieto Enator kan man bara spekulera om, men eftersom det tog så lång tid att få igång alla kunders system igen kan man anta att redundanssystemen inte fungerade som det var tänkt, eftersom då sådana system fungerar är allt normalt uppe och snurrar igen inom ett till två dygn i alla fall. Eftersom själva informationen, datat, är det mest värdefulla och mest kritiska i ett system är det logiskt att anta att avancerade disksystem och backupsystem blev svåra att hantera som det var tänkt.

Novell Inc. var pionjär var inom området då de 1986 lanserade Disk Mirroring och Disk Duplexing som en standardfunktion i Novell NetWare. All data som skrevs på original- eller primärdisken, speglades över till en sekundär- eller spegeldisk och hade man Disk Duplexing, som innebar 2 st diskkontrollerkort, skedde detta i realtid. Data Construction som vid den här tiden var Generalagent för Novell Inc., lanserade några år senare en produkt som hette VINCA, som innebar att man kunde spegla hela filhanteraren i realtid. Primärserver och sekundärserver var då förbundna med en eller två fiberkablar för snabbare och säkrare dataöverföring och för att klara långa avstånd. Servrarna skulle hels stå i olika byggnader i händelse av brand, sabotage eller annat elände som skulle kunna tänkas äventyra driften och fiberkablarna drogs på olika ställen likaså.

I samma veva lanserades också avancerade disksystem, sk. RAID-system på marknaden som byggde på iden om att om en fysisk disk i ett RAID-kabinett gick sönder så kunde alla andra diskar i kabinettet ta över och dessutom återskapa all förlorad data så fort en ny disk monterades igen så att RAID-kabinettet blev intakt igen och redo för en ny ev. diskkrasch. Ett diskbyte kunde ofta ske under pågående drift, vilket gjorde dessa system oerhört populära och det faktum att diskar vid den här tiden var extremt dyra gjorde inte saken sämre. Faktum är att RAID togs fram just pga av att diskar då var så väldigt dyra så istället för att ha dubbelt upp av diskar kunde man trolla bort detta behov med hjälp av RAID. I ett kabinett med 5 diskar t.ex. så var nettoutnyttjandet 4 diskar. En extra disk gjorde således att vilken som helst av de 5 diskarna som gick sönder kunde denna återskapas med hjälp av de 4 övriga diskarna.

Problemet med lösning var att då det blev något knas med kontrollerkortet så blev all data korrupt och i RAID-systemen blev det soppa av allt på alla diskarna i kabinettet om kontrollerkortet började spöka.

Lägg sedan till att man idag har virtuella servrar som pekar på/använder sig av olika Diskservrar som i sin tur kan ha varianter av RAID-system, så förstår man hur otroligt svårt det kan bli att bringa klarhet i hur allt skall kunna återställas då något (som man inte tror skall kunna hända) händer.

Allt det här betyder och pekar återigen på en enda sak nämligen den att man alltid måste ha en generationsbackup, helst en klonad kopia, kanske kompletterad med påbyggnad av ett antal inkrementella backuper innan man ånyo gör en totalbackup/cloning med nya inkrementella backuper.

Det ska i sammanhanget framhållas att Tieto Enator i sammanhanget inte är det enda serviceföretag som kan råka ut för långa driftstopp, men det finns förmodligen en viss skillnad i medvetandegrad och förståelse för vad som kan inträffa hos professionella aktörer och detta avspeglar sig med all säkerhet i de avtal som skrivs med deras respektive kunder. M.a.o. får en kund förmodligen skylla sig själv som inte själv hade en aktuell generationsbackup, eller hade köpt detta som en tilläggstjänst.

Allt det som sagts ovan blir nu högaktuellt att beakta då företag väljer att köra molntjänster hos olika aktörer. Det gäller alltså att göra en ordentlig kostnads- och RISK-analys och att noggrant läsa igenom och förstå avtalstexterna med den aktör man väljer. Här borde faktiskt ett stort ansvar ligga hos IT-avdelningen, men frågan är om IT-avdelningen ens blir involverad då tjänster väljs och då avtal skall skrivas. Hos många företag upplevs nämligen dylika val som "företagsstrategiska frågor" som behandlas i styrelserummet och inte hos teknikorienterade människor på IT-avdelningen.

 
-Hoppas att människor har blivit klokare idag.

//Roffe





 

Copyright © 2011 NetWork Users Sweden Sverige. All rights reserved